Ångström är en längdenhet som motsvarar en tiomiljarddel av en meter: exakt 0,1 nanometer, eller 100 picometer. Den ingår inte i det moderna metriska systemet, det internationella enhetssystemet (SI), men forskare använder den fortfarande för atomers storlek, för längden på bindningarna mellan atomer och för ljusets våglängder. Enhetens symbol är Å, och namnet kommer från den svenske fysikern Anders Jonas Ångström.

Definition

Internationella byrån för mått och vikt (BIPM), som förvaltar SI, listar ångström bland de enheter som inte ingår i SI. Byrån definierar 1 ångström som 0,1 nanometer och för in enheten bland andra historiska namn på decimala multipler och delar av SI-enheter, till exempel liter. En nanometer är en miljarddel av en meter, och en picometer är en biljondel.

I USA listar National Institute of Standards and Technology (NIST) ångström bland de enheter utanför SI som fortfarande får användas vid sidan av SI. Den internationella kommitté som övervakar SI tillät detta 1978, eftersom enheten var väletablerad inom vissa områden. NIST avråder fortfarande sina egna skribenter från att använda ångström och säger att enheten inte bör införas inom områden som inte redan använder den. NIST behåller den svenska stavningen, ångström.

Storleksjämförelser

• En väteatom är cirka 1 ångström i diameter: 1,06 ångström, mätt som två gånger Bohrradien.
• Två kolatomer som är sammanfogade med en enkelbindning ligger i genomsnitt 1,54 ångström från varandra, mätt från centrum till centrum. En dubbelbindning drar ihop dem till 1,34 ångström och en trippelbindning till 1,20.
• Synligt ljus har våglängder på 4 000–7 000 ångström, från violett till rött.
• Ett människohår är 800 000–1 000 000 ångström brett.
• Om en ångström förstorades till 1 millimeter, skulle ett hårstrå vara 0,8–1 kilometer brett. En person som är 1,7 meter lång skulle bli 17 000 kilometer lång, ungefär en och en tredjedel gång jordens diameter.

Vem som använder ångström

Bindningar mellan atomer är oftast 1–2 ångström långa, så avstånd på atomernas skala blir små, lätthanterliga tal i den här enheten. Läroböcker i kemi anger fortfarande bindningslängder i ångström.

Forskare som använder elektronmikroskop anger ofta också bildernas skärpa i ångström. Mikroskopet TEAM 0.5, som presenterades vid Lawrence Berkeley National Laboratory år 2008, byggdes för att upplösa detaljer som ligger en halv ångström från varandra. Astronomer som studerar synligt ljus använder både ångström och nanometer för ljusets våglängder.

Varifrån namnet kommer

Anders Jonas Ångström (1814–1874) blev professor i fysik vid Uppsala universitet år 1858. Han var en av grundarna av spektroskopin, läran om de färger hos ljuset som ämnen sänder ut eller tar upp. Han var också först med att studera norrskenets spektrum.

År 1868 publicerade Ångström en detaljerad studie av solens spektrum, Recherches sur le spectre solaire (”Undersökningar av solens spektrum”), som länge var ett standardverk. Han införde en enhet för ljusets våglängder, som senare antogs internationellt och fick namnet ångström till hans ära.

Källor

• The International System of Units (SI). 9th edition, version 4.01. BIPM, 2026.
• NIST Guide to the SI, Chapter 5: Units Outside the SI. NIST.
• Anders and Knut Ångström. Uppsala University.
• Strengths of Ionic and Covalent Bonds. In Chemistry 2e. OpenStax, 2019.
• Electron Microscope Detector Achieves Record Resolution. Cornell University College of Arts and Sciences, 2018.
• Debut of TEAM 0.5, the World's Best Microscope. Lawrence Berkeley National Laboratory, 2008.
• Electromagnetic Spectrum: Introduction. NASA Imagine the Universe, 2013.
• Bohr Radius. NIST, CODATA 2022.
• Just How Small Is "Nano"?. National Nanotechnology Initiative.
• Earth Fact Sheet. NASA, 2024.