How big is Sombrerogalaxen?
460 艾米!
Sombrerogalaxen är en stor galax i stjärnbilden Jungfrun, cirka 31 miljoner ljusår från jorden. NASA och ESA anger att galaxens bredd är cirka 50 000 ljusår. Ett ljusår är den sträcka som ljuset färdas på ett år, cirka 9,46 biljoner kilometer. Sedd nästan från kanten ser Sombrerogalaxen ut som en bredbrättad hatt, med sitt ljusa, utbuktande centrum och sina mörka stråk av stoft, och det är därför den har fått sitt namn.
ESA:s beskrivning av bilderna från rymdteleskopet Hubble anger att galaxen är 50 000 ljusår i diameter, och NASA:s Chandra X-ray Center anger samma värde. Jorden betraktar galaxen från en vinkel på 6 grader ovanför planet för galaxens skiva, så galaxen ses nästan från kanten.
Liksom alla galaxer har Sombrerogalaxen ingen skarp kant, och svagare ljus når mycket längre ut. Infraröda bilder från rymdteleskopet Spitzer visar skivan omsluten av ett mycket större, ungefär runt moln av gamla stjärnor. Katalogen Updated Nearby Galaxy Catalog, som mäter galaxer ut till en mycket svag ljusstyrka, anger en bredd på cirka 100 000 ljusår för galaxen. Het gas som Chandra ser i röntgenljus når mer än 60 000 ljusår från centrum.
Avståndet mättes 2016 med hjälp av Hubble. De ljusstarkaste röda jättestjärnorna i en galax når alla ungefär samma verkliga ljusstyrka, så hur ljusstarka de ser ut avslöjar hur långt bort de är. Med den här metoden ligger Sombrerogalaxen cirka 31 miljoner ljusår från jorden. Tidigare uppskattningar låg mellan cirka 20 miljoner och 70 miljoner ljusår.
Astronomer klassificerade först Sombrerogalaxen som en spiralgalax med en mycket stor central utbuktning, på grund av skivan av gas, stoft och stjärnor som syns i synligt ljus. Den infraröda bilden av ett mycket större, ungefär runt moln av gamla stjärnor fick en studie från 2012 att i stället klassificera den som en elliptisk galax. Studien föreslog att materialet som bildar galaxens skiva hade dragits in utifrån. Klassificeringen diskuteras fortfarande, och NASA:s sidor om Hubble beskriver Sombrerogalaxen som en spiralgalax.
År 2024 fotograferade rymdteleskopet James Webb galaxen i mellaninfrarött ljus, som visar stoft. På den bilden lyser inte den glödande kärnan som syns på vanliga bilder, och den yttre ringen av stoft visar klumpar som kan vara platser där nya stjärnor bildas. Ändå bildar Sombrerogalaxen nya stjärnor med sammanlagt mindre än solens massa varje år, medan Vintergatan bildar ungefär två gånger solens massa.
I mitten av Sombrerogalaxen finns ett supermassivt svart hål med cirka 9 miljarder gånger solens massa. Det drar bara långsamt till sig material och sänder ut en liten, ljus stråle. Hela galaxen har cirka 800 miljarder gånger solens massa, vilket gör den till ett av de mest massiva objekten i Virgohopen.
Den franske astronomen Pierre Méchain upptäckte galaxen år 1781. Galaxen är för svag för att synas utan teleskop, men ett litet teleskop visar den, som lättast i maj. Den kallas också Messier 104 eller M104.