My Cephei, även känd som Herschels granatstjärna, är en röd superjätte i stjärnbilden Cepheus. En studie från 2019 uppskattade att den är cirka 1,4 miljarder kilometer i diameter, omkring 970 gånger solens bredd. Det är bredden på stjärnans synliga yta. Värdet är osäkert med ungefär en fjärdedel åt båda håll, främst eftersom stjärnans avstånd är dåligt känt.

Storlek

En stjärna har ingen fast yta, så dess bredd mäts tvärs över fotosfären, det glödande skikt som sänder ut det mesta av stjärnans ljus. I en studie från 2005 mätte astronomer hur bred My Cephei ser ut från jorden med hjälp av interferometri, som kombinerar ljus från flera teleskop. I infrarött ljus sträcker sig stjärnans fotosfär över 14,1 tusendelar av en bågsekund, där en bågsekund är 1/3 600 av en grad. Runt den ligger ett skikt av gasmolekyler som är ungefär en tredjedel bredare.

För att göra om vinkeln till en bredd behövs stjärnans avstånd. Publicerade uppskattningar varierar från cirka 1 300 till 5 900 ljusår, där ett ljusår, den sträcka som ljuset färdas på ett år, är cirka 9,46 biljoner kilometer. Mätningen med rymdteleskopet Gaia var för osäker för att avgöra saken.

År 2019 räknade ett team ut ett avstånd på cirka 2 100 ljusår genom att jämföra My Cephei med Betelgeuse, en liknande stjärna vars avstånd nyligen hade mätts på nytt. På det avståndet är stjärnans radie 972 gånger solens, plus eller minus 228, så den är 1,0–1,7 miljarder kilometer i diameter. En studie från 2005 som placerade stjärnan längre bort fann en radie på 1 420 gånger solens, vilket skulle göra den cirka 2 miljarder kilometer i diameter.

Storleksjämförelser

My Cephei är cirka 970 gånger så bred som solen, vars diameter är cirka 1,39 miljoner kilometer.
Om den tog solens plats, skulle dess yta nå cirka 4,5 astronomiska enheter ut, förbi Mars omloppsbana och större delen av vägen till Jupiters omloppsbana. En astronomisk enhet är jordens genomsnittliga avstånd från solen, cirka 150 miljoner kilometer.
Den är ungefär en fjärdedel bredare än Betelgeuse, en annan röd superjätte av samma typ, och ungefär två tredjedelar så bred som VY Canis Majoris, en av de bredaste kända röda superjättarna i Vintergatan år 2024.
Från jorden ser My Cephei ut att vara lika bred som ett människohår som är cirka 0,1 millimeter tjockt och hålls cirka 1,5 kilometer bort.
Om solen förminskades till storleken av en basketboll, skulle My Cephei vara en boll som är cirka 230 meter i diameter, ungefär lika lång som två amerikanska fotbollsplaner.

Granatstjärnan

My Cephei kallas ibland Erakis, men den har länge varit känd som Herschels granatstjärna, ett namn som passar dess djupröda färg. Stjärnan ser röd ut delvis för att den är mycket svalare än solen. Stoft i rymden mellan stjärnan och jorden gör dess ljus ännu rödare. I ett teleskop syns den nära kanten av IC 1396, ett glödande gasmoln.

My Cepheis ljusstyrka varierar också, i en ungefärlig cykel på cirka två år. General Catalogue of Variable Stars pekar ut den som exemplet på röda superjättar som varierar på det här delvis regelbundna sättet.

En stjärna som förlorar massa

Liksom andra röda superjättar förlorar My Cephei långsamt sina yttre skikt ut i rymden. År 2019 kartlade astronomer kolmonoxidgasen runt den med radioteleskopen NOEMA. Gasen visade sig vara klumpig snarare än jämn. Tillsammans för klumparna och resten av stjärnans vind, den gas som stjärnan blåser ut i rymden, bort ungefär 2,5 miljondelar av solens massa varje år, ungefär fyra femtedelar av jordens massa.

En studie från 2023 följde het gas som stiger från stjärnans yta i plymer, drivna av konvektion, den omrörning där het gas stiger och svalare gas sjunker. Gasen nådde höjder på minst en tiondel av stjärnans radie ovanför ytan. Därifrån kan gasen lätt undkomma stjärnans gravitation. My Cephei förväntas avsluta sitt liv som en supernova, explosionen av en massiv stjärna.

Källor

NOEMA maps the CO J = 2-1 environment of the red supergiant μ Cep. Montargès et al., Monthly Notices of the Royal Astronomical Society, 2019.
Study of molecular layers in the atmosphere of the supergiant star μ Cep by interferometry in the K band. Perrin et al., Astronomy & Astrophysics, 2005.
The Effective Temperature Scale of Galactic Red Supergiants: Cool, But Not As Cool As We Thought. Levesque et al., The Astrophysical Journal, 2005.
The height of convective plumes in the red supergiant μ Cep. López Ariste et al., Astronomy & Astrophysics, 2023.
General Catalogue of Variable Stars, version 5.1. Samus et al., Sternberg Astronomical Institute, 2020.
Mu Cephei. Astronomy Picture of the Day, NASA, 2023.
Standing on the shoulders of giants: New mass and distance estimates for Betelgeuse. Joyce et al., The Astrophysical Journal, 2020.
Fundamental properties and atmospheric structure of the red supergiant VY CMa based on VLTI/AMBER spectro-interferometry. Wittkowski et al., Astronomy & Astrophysics, 2012.
Red Supergiant Candidates for Multimessenger Monitoring of the Next Galactic Supernova. Healy et al., Monthly Notices of the Royal Astronomical Society, 2024.
Sun Fact Sheet. NASA, 2024.
Mars Fact Sheet. NASA, 2025.
Jupiter Fact Sheet. NASA, 2024.
Measuring the Universe. International Astronomical Union.
Just How Small Is "Nano"?. National Nanotechnology Initiative.
Official Basketball Rules 2026: Basketball Equipment. FIBA, 2026.
2026 NFL Rulebook. National Football League, 2026.

Report a Problem

for My Cephei